Han står här fortfarande, och ingen vet varför.

Citybanan är en tunnel för pendeltåg. En station kommer att ligga under Odenplan och en av uppgångarna kommer att ligga här.

Varför är byggen så fula?

Här ska en ny stadsdel växa fram.

Vad gör man åt sådant?

Som man blir tillsagd, visade det sig.

Jag drog mig till minnes att bootsessionen kan avbrytas med escape och det gjorde jag. Se där, en helt ny meny innehållande intressanta val som bl a systemåterställning. Rätt på första försöket. Jag insåg att det var här och nu jag skulle säkerhetskopiera det jag varit för lat att fixa tidigare, så jag gick hem efter en bunt tomma dvd:er. Att läsa ner allt som skulle backas upp tog en evighet och sen protesterade recoveryprogrammet mot den typ av dvd jag använde. Jahapp, PrisXtra, nästa! Sen gick det bra, även om det är lika kul att titta på när dvd:erna bränns som när målarfärg torkar. Det gick åt 4 skivor, nästan 16 gig av vadå? Musik, böcker, bilder, mjukvara, personliga inställningar och så vidare.

Sen fick jag köra en systemåterställning som landade i fabriksinställningen men what the heck. Det var ju bara att konfigurera datorn som jag gjorde för en månad sen, efter det la jag tillbaka allt uppbackat jox, installerade om vissa program för att kunna tuta och köra. Det tog en hel arbetsdag* även om jobbinsatsen var liten och väntan desto längre.

I morse visste jag inte att jag kunde göra sådana här saker. Det vet jag nu.

* Jo, jag har gjort det här på arbetstid. Jag använder nämligen min privata dator på jobbet för ögonblicket eftersom viss byråkrati och pappersjox inte ger mig access till myndighetens system. För att kunna jobba i morgon var jag tvungen att greja det här i dag. Och det gjorde jag. Hörde jag ordet geni nämnas? ;-)