Aide Mémoire

Jag brukar inte tänka tillbaka och ångra saker jag gjort eller inte gjort i mitt liv för jag kan ändå inte göra något åt det. Visst finns det saker jag önskar jag gjort annorlunda, främst handlar det om hur jag har bemött andra människor. I de fall jag har kunnat har jag bett om ursäkt och försökt ställa tillrätta, i något fall har det inte gått och det får jag leva med.

Men det finns en sak som jag tycker jag gjorde riktigt dumt, att jag la min fotografutbildning på hyllan och sålde systemkameran med alla objektiv. Jag minns inte ens när jag gjorde det, men jag har den inte kvar så det måste ha gått till på det sättet. Visst var jag less på alltsammans efter den där sejouren som ateljéfotograf när jag blev så utnyttjad men jag kunde ju ha fortsatt plåta ändå, för mig själv, för att vidareutvecklas. Undrar förresten var min labutrustning tog vägen, sålde jag den också?

Jag är jäkligt sugen på att köpa en ny systemkamera och ett par riktigt bra och ljusstarka objektiv. Tanken på att höra spegeln rassla till när man trycker av kittlar. Nu när man slipper kemin skulle det vara riktigt kul att fotografera och sen bildbehandla i datorn. Jag bestämmer här och nu att det blir mitt nästa sparprojekt.

Det är väl rätt poänglöst att fundera över varför man är funtad som man är, men onekligen kommer tanken krypande vad fördelen med att vakna 04:30 en söndagsmorgon skulle vara. Speciellt som man som jag faktiskt går upp och inte ligger kvar för att somna om.

Men vad gör man då, så dags på dygnet, när man bor med grannarna tätt inpå? Man dammsuger inte, man drar inte fram slagborren för att sätta upp nya gardinstänger, man kör inte igång ett träningspass med musik, man kranar inte vatten i en halv evighet och man sjunger definitivt inte upp sig.

Det finns saker man kan företa sig före gryningen utan att störa grannarna, flera av dem väldigt angenäma och stimulerande. Eller så kan man lyssna på Infiltratören av Lasse Wierup som ljudbok. Fast nu, när klockan drar mot mer human uppstigningstid, ska jag dra fram dammsugaren. Sen ska jag borra upp nya gardinfästen, kanske inte gympa särskilt mycket men duscha ska jag och när jag gör det ska jag sjunga What A Wonderful World. God morgon!

Då: Ett ganska förnöjt litet knyte som luktade så där gott som bara babysar kan göra. Det tog ett tag innan du fick ditt namn, din mamma provade flera olika innan det blev J. Sedan dess har jag sett dig växa upp, med femårsspring i benen och berättandes långa och invecklade historier.

Nu: 18 år och med jättekliv på väg ut i vuxenlivet. Hur gick det till och hur kunde det gå så fort? Grattis på födelsedagen, J (jag vet att den var för några dagar sen), vi ses i eftermiddag.

Jag är hungrig. Vilken tur att jag har varit och handlat. Ja, alltså, älgat iväg till affären, plockat ihop allt jag behövde i en tung korg, upptäckt i kassan att plånboken låg kvar hemma, ställt ifrån mig korgen, stretat hem igen, hämtat plånkan, gått tillbaka till kassan, läst ut alltsammans och sen släpat hem sakerna.

Nej då. Jag är inte alls arg eller irriterad. Bara tankspridd.nu.

Det är MYCKET enklare att betala i kassan på PRisXtra om man tar med sig plånkan när man går dit.

Sverker slutar sverka.

Betala räkningarna.
OCR-nummer, hey sexy!
Oh, joy.

Jag är sugen på en bougátsa men A) jag ska inte äta socker och B) jag har inte tid att resa till Grekland.

Jag tycker verkligen inte om att håret är så statiskt den här tiden på året, att det står som en gloria runt huvudet. Om jag använder balsam i det så faller det ihop och blir platt, så att jag ser ut som Medusa istället.

Nähä, mot tvättstugan. Avanti!